Kortisol benämns ofta som kroppens stresshormon och är absolut nödvändigt för flera av kroppens processer. Rent medicinskt är kortisol ett steroidhormon som produceras i binjurarna. Stress är den primära faktorn till kraftiga utsöndringar av kortisol, men det bildas också naturligt i varierad mängd under dagen, oavsett stressnivå.
Kortisol funktion
Trots att kortisol till stor grad förknippas med stress, har det flera andra viktiga funktioner i kroppen. En balanserad mängd kortisol i icke-stressade situationer är livsviktigt för att hålla blodtrycket på en jämn nivå. En annan av kortisols funktioner är att bilda glukos i levern för att hålla jämn blodsockernivå, vilket är en process som bryter ned protein i skelett och muskler. Kortisol är alltså högst delaktig i flera processer i ämnesomsättningen. Andra funktioner är att påverka tarmrörelser och begränsa spridning av inflammationer (stärker immunförsvaret).
Cushing’s syndrom – för mycket kortisol
Den allvarligaste konsekvensen av förhöjda kortisolnivåer är en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, både direkt och indirekt, samt ökad risk för långvarig psykisk ohälsa. Behandling med kortisonpreparat är den vanligaste anledningen att kortisolöverskott kan uppstå.
Cushing’s syndrom (endogen hyperkortisolism) är en sjukdom som uppstår när det blir en kraftig överproduktion av kortisol i kroppen. Studier har visat att hög stressbelastning kan påverka vår DNA permanent. Att DNA förändras i grunden vid Cushing’s syndrom innebär också att den nedsatta kortisoltoleransen som utvecklas kan gå i arv till barnen.
Orsaken till Cushing’s syndrom är en tumör i hypofysen, binjurarna eller lungorna. Vanliga symtom är fettansamlingar runt magen, ansiktet och nacken. Blodtrycket ökar, det är lättare att gå upp i vikt och risken för diabetes ökar markant. Risken för psykiska åkommor som depression och ångest ökar också. Cushing’s sjukdom är ovanligt.
Addisons sjukdom – brist på stresshormonet kortisol
Att ha brist på kortisol – ett hormon som produceras vid stress – kanske inte låter så pjåkigt vid första anblick. Det borde väl vara ett tecken på att man är lugn och harmonisk, och inte stressad. Föga förvånande är det inte riktigt så det fungerar. Precis som att problem och symtom kan uppstå vid för höga kortisolhalter så kan andra problem uppstå när det råder brist på kortisol, eller kortisolsvikt. Ledordet är balans.
En vanlig och allvarlig konsekvens av kortisolbrist är Addisons sjukdom. Sjukdomen innebär att binjurarna inte producerar tillräcklig mängd kortisol och aldosteron (en mineralkortikoid som bland annat reglerar blodtrycket).
Kortisolbrist – symtom
Om Addisons sjukdom och kortisolbrist inte behandlas kan det leda till psykiska sjukdomar som ångestsyndrom och depression. På sikt är det potentiellt livshotande. Några vanliga symtom är:
- Lågt blodtryck och yrsel (du blir snurrig när du ställer dig upp snabbt, till exempel)
- Smärta i muskler och leder
- Smärta i magen och illamående
- Trötthet
- Viktnedgång
- Starkt saltsug
Kortisolbrist – behandling
Addisons sjukdom går aldrig över av sig själv, men med läkemedel kan man bli nästintill helt symtomfri. Den vanligaste behandlingen är genom tabletter som innehåller hydrokortison (ersätter kortisol) och fludrokortison (ersätter aldosteron). Resultaten visar sig generellt snabbt, i bland efter bara ett dygn. Men även om behandlingen ger snabbt effekt är det inte ovanligt att man behöver sjukskriva sig under en tid, på grund av trötthet.
Behandlingen består av ett eller flera dagliga intag under resten av livet. Är symtomen så pass starka att det kräver akut behandling så är det möjligt att få medicinen direkt i blodet till en början, för att sedan övergå till tabletter. En något mindre komplikation, men viktig att förstå, är att du behöver ta en högre dos kortisol vid sjukdom, skada eller emotionell katastrof som leder till ökad stressnivå. Ofta räcker det att bara öka dosen efter samtal med läkare, men vid allvarligare sjukdom behöver du besöka sjukhus för att få rätt mängd direkt i blodet.
Balanserad kortisol – träning och andra tips
Träning frigör monoaminer som får oss att må bättre. Men att röra på sig har fler fördelar än så: det har också stressreducerande effekter och sänker kortisolhalten naturligt i kroppen. Vikten av regelbunden träning är därmed enorm. De rent fysiska fördelarna är starkare muskler och ben, samt ökad fettförbränning. Men på ett mentalt plan reducerar träning alltså stresshormoner och ökar våra lyckohormoner.
Tänk också på att träning kan betyda olika saker. Du behöver inte köra långa pass och köra slut på dig själv hundra procent av gångerna. Även en kortare promenad eller ett yogapass frisätter endorfiner och ger alla de positiva effekter som vi mår bra av. Att alltid träna tills man inte orkar mer (ett koncept som i träningsvärlden kallas för ”failure”) kan tvärtom ha motsatt effekt. Om du lyfter vikter på gymmet och kommer till stadiet då inte kan utföra en till repetition utan hjälp – då kan kortisolvärdet temporärt faktiskt öka. Balanserad träning rekommenderas.
I övrigt handlar mycket om att göra saker som håller dig lugn. Kortisol är som sagt ett stresshormon och bästa sättet att hålla hormonet i schack är att utföra stressreducerande aktiviteter. Det kan vara avslappnande aktiviteter som att läsa en bra bok eller lyssna på lugn musik. Katter, hundar och andra husdjur har även för många en direkt stressreducerande effekt. Sömn är viktig för fysisk och psykisk hälsa och så även kortisolproduktionen.
Kortisol och viktuppgång / viktnedgång
En sund kombination mellan krav och måsten, samt nöjen är optimala förutsättningar för en balanserad kortisolnivå. Utan några ansvar i livet är det svårt att hitta mening. Det är när stressen blir så pass hög att den påverkar vårt tankemönster, handlingsförmåga och hälsa som det blir ett problem.
Ett av följderna är på verkan på vikten, där kortisolbrist försämrar kroppens förmåga att lagra fett och där för mycket kortisol bidrar till att vi lagrar för mycket fett. Stress är alltså i allra högsta grad kopplat till vår vikt. I media har kortisol därför ibland kallats ”tjockhormon”, trots att det egentligen rör sig om stress.
Personer som tränar ofta med syftet att gå ned i vikt kan i vissa fall faktiskt i stället öka i vikt. Det beror alltså på att stressnivån är hög, kortisolnivån är hög och att kroppen som ett resultat lagrar mer fett. Om träning är en stressfaktor i ditt liv så testa att dra ned på träningen. För många börjar inte viktnedgången förrän stressen försvinner eller minskar.
Vi älskar hälsa, baserat på vetenskap. Vi erbjuder över 50 hälsotest för att våra kunder på ett enkelt sätt ska kunna optimera sin hälsa för bästa välmående. Har du någon fråga? Vi hjälper dig gärna, kontakta oss här.
