I våra tarmar pågår ett ständigt krig, eller en symbios, beroende hur man ser på det. Både bra och dåliga bakterier kämpar för sin existens, vilket påverkar vår hälsa. Begreppen “bra bakterier” och “dåliga bakterier” kan dock ibland kännas godtyckliga. Även om tarmfloran på många sätt kan beskrivas som en strid mellan de goda mot de onda så handlar det i slutändan om balans.
Skadliga bakterier kommer alltid finnas i tarmen – det viktiga är att se till att det råder relativ balans där skadliga bakterier inte blir så pass överrepresenterade att det skadar kroppen.
Vad är ”dåliga” bakterier?
När man talar om dåliga bakterier är det ofta så kallade patogener man syftar på. Patogener är mikroorganismer som kan orsaka sjukdom. Ordet är från grekiskan och betyder i stora drag ”producent av lidande”. Även svampar och virus som kan orsaka sjukdomar benämns som patogena.
Dåliga bakterier är nästan alltid ofarliga så länge mängden goda bakterier är större. Problem kan uppstå vid så kallad dysbios – obalans i tarmfloran. Dysbios kan vara grund till flera olika magproblem som IBS, diarré och fetma. Den senaste forskningen visar också på samband mellan dysbios och psykisk hälsa.
Det är idag svårt att fastställa klara orsak-och-verkan-samband för specifika bakterier och sjukdomar. I tarmfloran finns det över 1 000 olika bakteriearter. Det som forskningen visar är alltså inte primärt att överrepresentation av en viss bakterie kan leda till sjukdom X eller Y. Det är snarare helheten som tycks grunda sig i tarmfloran, och hur obalans överlag ser ut att påverka i princip alla kroppens funktioner på ett eller annat sätt.
Goda bakterier
Goda bakterier gynnar vår kropp på flera sätt, till exempel:
- Bryter ned svårsmälta ämnen och fångar upp/producerar viktiga näringsämnen, vitaminer och fettsyror
- Stärker immunförsvaret
- Håller mängden patogener i schack
- Förbättrar förutsättningarna för god fysisk och psykisk hälsa
Bakterier som gynnar vår fysiska och psykiska hälsa stärks av bland annat fiberrika kolhydrater, yoghurt, filmjölk och fleromättat fett. En del studier visar att västerländsk kost med en hög andel animaliska produkter tycks resultera i sämre tarmflora än en växtbaserad kost.
Vad orsakar obalanserad tarmflora?
Kost, fysisk aktivitet och stress tycks alla vara viktiga komponenter för tarmfloran. En ensidig kost, full av snabbmat och snabba kolhydrater ger inte de goda bakterierna mycket att jobba med. En stillasittande livsstil med väldigt lite fysisk träning bidrar också till tarmfloran. Både kost och träning är något man kan påverka själv, ibland med lite hjälp på traven. Att röra på sig regelbundet och äta en varierad kost är ett bra första steg mot en hälsosam tarmflora – och bra av flera andra orsaker också.
Lugn och harmoni är också något som kan påverka vår tarmflora. Höga stressnivåer har leder till produktion av adrenalin och kortisol. Dessa ämnen är inte skadliga i sig, men långsiktig stress kan innebära att de skadliga bakterierna får förutsättningar att föröka sig. Detta ökar risken för inflammationer. Har du möjlighet att minimera mängden stress i din vardag kommer magen och tarmarna och tacka dig.
Vi älskar hälsa, baserat på vetenskap. Vi erbjuder över 50 hälsotest för att våra kunder på ett enkelt sätt ska kunna optimera sin hälsa för bästa välmående. Har du någon fråga? Vi hjälper dig gärna, kontakta oss här.
