Kortisoltest

Hur går testet till?

Kortisoltestet är ett enkelt salivtest som du själv samlar in hemma. Saliven samlas in i provrör vid sju tillfällen under en dag under en 12-timmarsperiod. Tre av proverna som görs på morgonen slås samman till ett morgonvärde och totalt kommer ditt provsvar att visa fem mätvärden: ett morgonvärde, 2 timmar efter uppvaknande, 5 timmar efter uppvaknande, 8 timmar efter uppvaknande samt 12 timmar efter uppvaknande.
Proverna skickas sedan till labb för analys och ditt resultatsvar får du digitalt.

Symptom vid lågt kortisol

• Trötthet
• Muskelsvaghet
• Lågt blodtryck
• Aptitlöshet
• Illamående
• Menstruationsrubbningar

Symtom vid högt kortisol

• Viktökning
• Trötthet
• Blir lätt sjuk
• Sömnbesvär
• Försvagad sexlust
• Förhöjt blodtryck

Om kortisol

Kortisol, även kallat kroppens ”stresshormon”, frisätts när vi utsätts för fysisk eller psykisk stress. Kortisolet produceras i binjurarna och hjälper dig att prestera bättre fysiskt och mentalt i den akuta stressituationen. På lång sikt är höga nivåer av kortisol skadligt och direkt farligt för kroppen med effekter såsom förhöjt blodsocker, Diabetes typ II och högt blodtryck. För lite kortisol i kroppen är inte heller bra. Om kortisolhalterna blir riktigt låga kan stora mängder natrium utsöndras via urinen vilket kan leda till livshotande tillstånd.  Det är viktigt att känna till om man ligger i riskzon för att drabbas åt något av hållen. Genom att testa sig kan man få en indikation på om man är i behov av vidareutredningar för sjukdomar som kan ge kortisolrubbning. GetTested erbjuder dig ett enkelt test där du med hjälp av saliv smidigt får veta om du ligger i riskzon eller inte.

Kortisolets funktion

Kortisol har en mängd olika funktioner i vår kropp. I akuta stressituationer hjälper kortisolutsöndringen dig att prestera bättre, både fysiskt och mentalt. Kortisol är också viktigt för tarmarnas rörelse och styr kroppens omsättning av socker, fett och protein.  På lång sikt är höga nivåer dock skadligt för kroppen. För höga nivåer av kortisol minskar fettförbränningen och försämrar insulinkänsligheten vilket på sikt kan ge övervikt och Diabetes typ II. Man kan också drabbas av menstruationsrubbningar, muskelsvaghet och av allmän psykisk ohälsa. Kortisolet hämmar dessutom inflammationer. Med sin antiinflammatoriska effekt motverkar kortisol immunförsvarets funktion vilket gör oss mer infektionskänsliga.

Det är dock viktigt att förstå att din nivå av kortisol inte alltid hänger samman med din stressnivå. Fysisk aktivitet ökar också kortisolutsöndringen i kroppen men till skillnad från utsöndring vid stress minskar kortisol istället inflammationer som uppkommer på musklerna. Inom den medicinska världen är kortisol mest känt för sina antiinflammatoriska och muskelnedbrytande effekter vid behandling av inflammatoriska sjukdomar. Man behandlar då med kortisol i form av kortison.

Kortisolbrist

Kortisol är kroppens gas och broms. Nivåerna är som högst på morgonen och som lägst på natten. Omsättningen av fett, socker och proteiner styrs alla av kortisolet. Beroende på vad man gör eller vilka påfrestningar som finns på kroppen varierar kortisolmängden. Om man stressar höjs kortisolnivåerna. Likaså om man blir skadad, har feber, får infektioner eller vid adrenalinpåslag. Kortisol styr även immunförsvaret samt minskar svullnader vid allergier och insektsbett.

Kortisol är ett livsviktigt hormon. Brist på hormonet kan ge livshotande tillstånd och behöver oftast medicineras. Vid sjukdomstillstånd när kroppen själv inte kan producera kortisol kan man drabbas av binjurebarksvikt och binjurebarksinsufficiens (Addisons sjukdom). Då krävs medicinering av kortison för att man ska kunna leva ett helt normalt liv.