Arsenik

Testning av arseniknivåer är fördelaktigt för personer som bor i områden med hög arsenikhalt i miljön (t.ex. regioner med arsenikrik jord eller förorenade vattentillgångar). Arbetare inom industrier som gruvdrift, smältning eller tillverkning där arsenik används löper också risk. Dessutom kan personer som äter mat som innehåller mycket arsenikförorenade livsmedel, t.ex. vissa skaldjur eller ris, överväga att testa sig.

• Hudskador eller hudförändringar, t.ex. mörkare eller förtjockad hud
• Illamående och kräkningar
• diarré
• Buksmärta
• Domningar eller stickningar i extremiteterna
• Partiell förlamning
• Anemi

Arsenikexponering kan ske genom förorenat grundvatten, vilket är ett stort problem i vissa regioner. Industriella processer, såsom gruvdrift och smältning, kan släppa ut arsenik i miljön. Dessutom kan vissa livsmedel, särskilt ris och fisk och skaldjur, innehålla högre halter av arsenik. Användningen av bekämpningsmedel och ogräsmedel som innehåller arsenik har också varit en historisk källa, även om den nu är begränsad.

Avgiftning från arsenik innebär att man undviker ytterligare exponering och stöder kroppens naturliga elimineringsprocesser. Att dricka rent, icke-förorenat vatten och äta en kost med låg arsenikhalt är de första stegen. I svåra fall kan kelatbehandling rekommenderas, vilket innebär att man använder vissa föreningar för att binda arsenik och hjälpa till att utsöndra den. Detta bör endast ske under övervakning. Upprätthållande av god näringsstatus, särskilt med mineraler som selen och zink, kan också stödja avgiftningsvägarna.