Laktosintolerans Test

Skillnad på att mäta laktosintolerans via utandningstest och DNA-test

Vid laktosintolerans har man mer vätgas i utandningsluften efter att man druckit laktos, då brist på enzymet laktas (som ska bryta ner laktosen) gör att laktosen inte spjälkas som den ska och kan jäsa och bilda gaser i tjocktarmen.

Ett DNA-test för laktosintolerans visar däremot endast om man har ärftlig laktosintolerans men inte om den är förvärvad.

Hur testet går till

Efter att du lagt din beställning kommer du få hem ett test-kit med allt du behöver för att göra testet själv. Pulvret (50 gram laktos), ska blandas med 240 ml varmt/ljummet vatten. Testet mäter koncentrationen av vätgas och metangas efter att du druckit blandningen. Första testet görs innan man dricker lösningen, som ett referensprov. Hela provet samlas in vid fem tillfällen under tre timmar. Det bästa är om du tar provet på fastande mage och undviker intag av mat och dryck under testperioden. Dina prov skickas sedan till vårt labb för analys och ditt provsvar kommer digitalt efter att labbet analyserat dina prov.

Laktosintolerans Test

Laktosintolerans innebär att tunntarmen har en minskad förmåga att bryta ner mjölksocker, laktos. Symptomen är magont, diarré och gasbildning. Laktosintolerans är ofarligt men kan vara väldigt besvärande för den som är drabbad. Det är vanligt att man förväxlar laktosintolerans med komjölksallergi (även kallat mjölkproteinallergi och mjölkallergi) som ger liknande besvär men behandlas olika. Med ett enkelt andningstest kan du ta reda på om du är laktosintolerant genom vårt Laktosintolerans test.

Orsaker till laktosintolerans

Att vara laktosintolerant betyder att man är överkänslig mot laktos (mjölksocker). Laktos är en kolhydrat som finns naturligt i mjölk och andra mejeriprodukter. Laktosintolerans orsakas av laktasbrist, vilket innebär att man har brist på det enzym, laktas, som bryter ner laktos i tunntarmen. Kroppen får då svårare att tillgodogöra sig den näring som laktosen ger. Utan tillräckligt med laktasenzym förblir laktosen ospjälkad i tunntarmen. När laktos förs vidare till tjocktarmen bryter istället tarmbakterier ner laktos som inte spjälkats vilket gör att gaser bildas som kan leda till magknip och diarré. För att bli av med besvären krävs att man minskar eller utesluter mat och dryck där laktos finns. När mängden laktos i maten minskar eller tas bort helt, försvinner ofta symptomen.

Laktosintolerans är mycket ovanligt bland barn under fem år. Om ett barn har problem med magen beror det oftast snarare på komjölksallergi men det kan naturligtvis finnas andra orsaker. Det är där därför viktigt att diagnostiseras rätt så att man därefter utesluter rätt livsmedel för att bli av med besvären. Nedan kan du läsa om olika orsaker till laktosintolerans.

Primär Laktosintolerans

Primär laktosintolerans är den vanligaste typen av laktosintolerans. Den är ärftlig och vanligare i Asien, Afrika och södra Europa. Primär laktosintolerans beror på minskad produktion av enzymet laktas som behövs för att bryta ner mjölksocker, laktos. Det är oftast under skol- och ungdomsåren som produktionen av laktas börjar minska hos personer med ärftlighet för laktosintolerans. För personer med primär laktosintolerans är det vanligt att få besvär av livsmedel som innehåller mycket mjölksocker, exempelvis mjölk. Däremot går det ofta bra med livsmedel som i sig inte innehåller så stor del mjölksocker. Exempel på sådana livsmedel är lagrad hårdost, yoghurt, smör och smörgåsmargariner som innehåller smörfett.

Sekundär laktosintolerans

Sekundär laktosintolerans, även kallad tillfällig laktosintolerans, uppstår om tunntarmsslemhinnan skadats orsakats av någon obehandlad tarmsjukdom eller parasitinfektion. Exempel på en sådan sjukdom är glutenintolerans där gluten orsakar inflammation och bryter ner tarmluddet i tunntarmen som gör att näringsämnen inte kan absorberas. Sekundär laktosintolerans går i allmänhet över när den verkliga orsaken till besvären har behandlats och tarmskadan läkt.

Medfödd laktosintolerans

Medfödd laktosintolerans är mycket ovanligt och innebär att kroppen inte kan bilda laktas alls. Till skillnad mot primär och sekundär (tillfällig) laktosintolerans är medfödd laktosintolerans en sjukdom. Den överförs genetiskt och märks redan efter födseln. Barnet får vattentunn diarré så snart det börjat äta bröstmjölk eller bröstmjölksersättning. För att barnet ska slippa besvären krävs laktosfri bröstmjölksersättning. Den som har medfödd laktosintolerans måste vanligtvis äta mat med så lite mjölksocker som möjligt hela livet.

Laktosintolerans och komjölksallergi

Många förväxlar laktosintolerans med komjölksallergi (även kallat mjölkproteinallergi eller mjölkallergi) trots att det är två helt skilda saker. Vid allergi mot mjölkprotein tål man inte proteinerna i mjölken till skillnad från laktosintolerans där det är mjölksockret, laktos, som ger besvär. Mjölkproteinallergi beror på att kroppens immunförsvar reagerar på ett eller flera proteiner som finns i mjölk. Immunförsvaret bildar då särskilda antikroppar, så kallade Immunoglobulin (IgE), som i sin tur aktiverar immunceller i kroppen som orsakar inflammation. Symptomen är kräkningar, ont i magen, diarré och hudreaktioner i form av eksem och nässelutslag. Även astma och i vissa fall anafylaktiska reaktioner. För känsliga mjölkallergiker krävs det ibland mycket små mängder för att få reaktion. Personer med mjölkproteinallergi avråds helt från att äta och dricka mjölkprodukter. Även mjölkprodukter från get och får måste uteslutas. Likaså mjölkprodukter som är laktosfria och laktosreducerade. Laktosintolerans beror istället på att kroppen har brist på enzymet Laktas som bryter ner mjölksockret, laktos. Laktosintolerans yttrar sig som gasbildning, magont och diarré. Laktosintoleras är mycket ovanligt bland barn under skolåldern. Det man tror är laktosintolerans kan istället vara komjölksallergi. Men man kan naturligtvis inte veta säkert då det finns flera olika orsaker till laktosintolerans. Då symptomen för laktosintolerans och komjölksallergi är snarlika är det därför viktigt att ta söka hjälp och ta blodprov för att få fastställa rätt diagnos. GetTested erbjuder både allergitester och laktosintoleranstester.