Publicerad den Lämna en kommentar

Vad är autoimmun sjukdom?

En vanlig beskrivning av autoimmuna sjukdomar är att kroppen attackerar sig själv. Det kan låta väldigt dramatiskt, men det är i princip det som händer. Autoimmuna sjukdomar är en grupp av sjukdomar som kännetecknas av att kroppens immunsystem felaktigt angriper friska celler i kroppen. Det kan vara att kroppen kommer i kontakt med ett ämne som felaktigt tolkas som farligt fast det egentligen inte är det.

Autoimmunitet – inte nödvändigtvis något farligt

Alla människor är autoimmuna i mer eller mindre grad. Forskning visar att både gener och miljö spelar in när det kommer till i hur stor grad av autoimmunitet som man har. Vissa föds med större anlag för att utveckla autoimmunitet, medan vissa kan få det senare i livet genom om man till exempel utsätts för långa perioder av stress. Under stress är kroppens immunförsvar nedsatt  och ständigt ”på hugget” vilket gör att man har en ökad känslighet och kan reagera starkare på yttre faktorer – både fysiska och mentala.

Så länge autoimmuniteten håller sig på en bra nivå i kroppen och inte blir för hög så är det ett sätt att säkerställa att immunförsvaret fungerar som det ska. Men när den blir för hög kan det bli problematiskt och leda till skador eller sjukdom.

Du som är allergisk, eller har läst på om allergi, kanske känner igen fenomenet där kroppens immunförsvar triggas i gång och orsakar symtom som kan sträcka sig från lite snuva till livshotande sjukdomar.

Exempel på autoimmuna sjukdomar

Autoimmuna sjukdomar kan drabba i princip alla kroppens organ, allt från hud, hjärna, bröst och lever. Totalt finns runt 80 sådana sjukdomar och här är en lista på några av de vanligaste autoimmuna sjukdomarna:

  • Glutenintolerans (celiaki)
  • Diabetes typ 1
  • Ledgångsreumatism
  • Multipel skleros
  • Addisons sjukdom
  • Giftstruma
  • Hypotyreos (underskott på sköldkörtelhormon)
  • Hypertyreos (överskott på sköldkörtelhormon)

Dessa sjukdomar klassas som autoimmuna, men det finns inget klart hundraprocentigt sätt att se om en sjukdom är autoimmun eller inte. Det är i stället flera faktorer som spelar in när man klassificerar dessa, bland annat familjehistoria (ligger sjukdomen i släkten), har patienten fler autoimmuna sjukdomar, högt antal antikroppar och annat.

Autoimmuna sjukdomar – orsak

Vad är det då som händer i kroppen rent konkret vid autoimmuna sjukdomar? Vi har alla immunceller i kroppen som letar efter skadliga ämnen och har som uppgift att utrota dem. Det kan vara dåliga bakterier, svampar eller virus som kan orsaka infektioner. Vid en autoimmun sjukdom tolkar immuncellerna något som ett hot mot kroppen, trots att det inte nödvändigtvis är det, och resultatet blir att immuncellerna ”attackerar” friska celler.

Varför exakt autoimmuna sjukdomar uppstår är inte hundra procent klarlagt. Men de flesta forskare är relativt överens om att det både kan bero på antingen ärftlighet eller påverkan från vår miljö, eller en kombination. Det finns dock vissa faktorer som ofta ligger bakom eller triggar i gång en autoimmun sjukdom:

  • Rökning
  • Virus
  • Skadliga ämnen och gifter (till exempel lösningsmedel)

Det är kanske ingen chock att just dessa tre saker ofta ligger bakom autoimmuna sjukdomar. Gifter, virus och rökning bör undvikas och en hälsosam kost, minimalt med ohälsosam stress och regelbunden fysisk aktivitet främjar vår kropp och gör att antikropparna får optimala förutsättningar att sköta sitt jobb korrekt.

Autoimmuna sjukdomar – vanliga symtom

Symtomen är ofta ganska svåra att koppla till en autoimmun sjukdom, åtminstone till en början. Normalt känner man sig tröttare än vanligt, man kan ha smärta i muskler och leder eller återkommande feber. Det är inte heller ovanligt att symtomen avtar efter ett tag för att sedan komma tillbaka. Många med autoimmun sjukdom kan alltså vänja sig vid tillståndet och söker därmed inte hjälp trots att det finns hjälp att få. Symtomen varierar beroende på var i kroppen som problemen uppstår och nedan listar vi symtom på organspecifika sjukdomar.

Leder och muskler:

  • Trötthet
  • Smärta i leder

Tarmen:

  • Orolig mage – nästan alltid som ett resultat av celiaki (glutenintolerans)

Sköldkörteln:

  • Trötthet
  • Sämre näringsupptag
  • Lättare att gå upp i vikt
  • Känner sig ofta frusen

Binjurarna:

  • Trötthet
  • Lågt blodtryck
  • Ovanligt starkt saltsug

Blodet:

  • Symtomen varierar alltför kraftigt för att sammanfatta i en lista då det beror på vilka kärl som drabbas.

Hjärnan:

  • Försämras syn
  • Trötthet
  • Depression
  • Bortdomnade leder
  • Sämre balans

Symtom för systematiska autoimmuna sjukdomar:

  • Feber
  • Viktnedgång
  • Trötthet
  • Hög halt av CRP (C-reaktivt protein som är del av immunförsvaret)
  • Förhöjd SR (sänkningsreaktion), vilket är ett test som mäter våra röda blodkroppars myntrullebildning

Behandling av autoimmuna sjukdomar

När det kommer till behandling av autoimmuna sjukdomar så finns det inget enstaka svar då behandlingen styrs främst utifrån vilken sjukdom det gäller, och inte huruvida sjukdomen är autoimmun eller inte. Systematiska sjukdomar och organspecifika sjukdomar behandlas också olika. Nästan alla autoimmuna sjukdomar är kroniska och går inte att bota, men det finns behandling för att lindra symtomen.

Autoimmuna sjukdomar är inflammatoriska så läkemedel med en antiinflammatoriska effekt används ofta, samt kortison är även vanligt. 

En relativt sällsynt behandlingstyp är plasmaferes, vilket innebär att man helt enkelt byter ut blodet där de ”aggressiva” antikropparna finns. Att helt byta ut blodplasman brukar dock vara en sista lösning och leder ofta till biverkningar och här är det är inte ovanligt att antikropparna kommer tillbaka för att attackera kroppen igen. Det kan alltså krävas regelbunden behandling av denna typ.

Många faktorer har visat sig kunna orsaka eller öka risken för autoimmuna sjukdomar, till exempel genetisk känslighet, ökad tarmpermeabilitet (även kallat “läckande tarm”), eller yttre trigger – dvs en miljöfaktor.

Om du misstänker att du kanske utvecklat en autoimmunitet då du upplever fler av de symptom som beskrivs i denna artikel, då kan vårt test för Läckande tarm vara ett bra alternativ, alternativt något av våra Matintolerans-tester eller jod för sköldkörteln. 

https://gettested.se/produkt/lackande-tarm-test/

https://gettested.se/matintolerans-jamforelse/

https://gettested.se/produkt/jod-test/

GetTested

GetTested

Vi älskar hälsa, baserat på vetenskap. Vi erbjuder över 50 hälsotest för att våra kunder på ett enkelt sätt ska kunna optimera sin hälsa för bästa välmående. Har du någon fråga? Vi hjälper dig gärna, kontakta oss här.

Related Articles

Jod och sköldkörteln

Sköldkörteln och jod

Endometrios behandling|Endometrios

Endometrios – symptom, behandling och tester

Hemmatester

Allt vanligare med hemmatester

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *