Stress

Stress som pågår under ett längre tag kan påverka oss på en rad olika sätt, både mentalt och fysiskt; exempelvis kan det försämra matsmältningen och påverka våra hormoner och signalsubstanser såsom dopamin och serotonin.

Kortisol
Kortisol är vårt så kallade ”stresshormon” som hjälper oss att prestera bättre och kunna agera i pressade situationer. Kortisol kan fluktuera kraftigt under dagen och höjas och sänkas beroende på situationen. En sund kortisolkurva ska egentligen vara som högst på morgonen och sedan gradvis sjunka under dagen. Med dagens konstanta stress är det vanligt att kurvan ser annorlunda ut. Exempelvis är det vanligt att vid trötthet ha en platt kurva, medan vid utmattning är kurvan både platt och väldigt låg.

Man kan känna sig väldigt stressad men ändå ha lågt kortisol när stressen pågått ett längre tag. Likaså kan man känna sig stressad och ha högt kortisol. Man kan alltså ha samma symptom men motsatta värden, därför är det viktigt att man mäter kortisolet innan man börjar behandla det så att man inte sätter in fel saker om man intar extra tillskott och antingen fortsätter sänka ett redan lågt kortisol alternativt stimulerar att höja ett redan högt kortisol.

Med detta kortisoltest kan du mäta ditt kortisol vid sju tillfällen under en dag.

Signalsubstanser
Serotonin och dopamin är exempel på några signalsubstanser, de påverkar alltså direkt vårt välmående, hur vi känner oss och beter oss. Stress kan när det pågår under en längre tid sätta dessa signalsubstanser ur spel och resultera i att vi känner oss nedstämda eller deprimerade, eller störa vår sömn. Att stress kan leda till att vi mår sämre psykiskt har många upplevt. Och för att vi ska må bra psykiskt behöver serotonin, dopamin och noradrenalin vara i balans.

Serotonin är en direkt antagonist till kortisol. Vid akut stress stiger först våra nivåer av serotonin men när stressen pågått ett längre ta kan de gradvis börja sjunka.

Dopamin brukar kallas vårt ”belöningshormon” och behövs för att vi ska känna driv och motivation. Det finns en direkt koppling mellan missbruk och dopamin som ett sätt att frisätta mer dopamin då det uppstått en förändring av hjärnans belöningssystem. För höga nivåer kan däremot leda till ångest, minnesproblem, hyperaktivitet och humörsvängningar.

Förutom serotonin och dopamin kan du även mäta adrenalin och noradrenalin med våra test av signalsubstanser. Kortisol, adrenalin och noradrenalin räknas som vår stresshormoner. Adrenalin är det som gör att vårt hjärta rusar i stressade situationer och vi får en ”adrenalinkick”, dvs extra energi. Noradrenalin hjälper oss att vara mer vakna och fokuserade i stressade situationer. Adrenalin och noradrenalin är väldigt lika och båda stimulerar vårt centrala nervsystem.

Om du är nyfiken på att läsa ner om signalsubstanser kan du kika på antingen vårt mindre Signalsubstanstest Bas som mäter serotonin, dopamin, adrenalin och noradrenalin, eller vårt större Signalsubstanstest Plus som mäter GABA och glutamat samt ovan nämnda serotonin, dopamin, adrenalin och noradrenalin.
Om du endast vill mäta serotonin separat kan du även göra det.

Stress och hormoner
Många som går igenom stress upplever även att deras könshormoner sätts ur spel. I nuläget finns ingen vetenskaplig förklaring till att så många upplever denna koppling, och framför allt väldigt många kvinnor säger samma sak. Det finns en teori däremot som menar på att eftersom kortisol produceras utav progesteron, så kommer kroppen under stress att prioritera tillverkningen av kortisol, varpå progesteron kan sjunka. Om du vill mäta dina nivåer av östrogen och progesteron kan du göra det här.
Stress och magen
En viktig faktor som ofta glöms bort är att stress kan påverka vår känslighet mot olika födoämnen. När vi stressar frisätts kortisol för att vi ska kunna agera i situationen, men när detta skett i hög grad under en längre tid kan det minska något som kallas immunglobulin A (sIgA), vilket är en antikropp som finns i våra slemhinnor. sIgA räknas till vårt första försvar som ska försvara oss mot patogena ämnen såsom bakterier och virus. När nivåerna av sIgA minskar kan det störa tarmslemhinnan, vilket kan orsaka läckande tarm och när vi har läckande tarm kan vi börja reagera mot en rad olika födoämnen som egentligen inte är farliga.

Stress gör även att vårt parasympatiska nedregleras. Vårt parasympatiska system behöver vara aktivt för att vi ska kunna smälta maten ordentligt. En försämrad matsmältning kan återigen göra att vi börja reagera på ämnen som egentligen inte är farliga.

För att kunna läka tarmen behöver man först ta bort sådant som stör, det vill säga mat som kroppen reagerar mot. Om du vill mäta vilka födoämnen du reagerar på kan du testa det via något av våra matintoleranstest och om du vill testa om du har läckande tarm kan du göra det via ett separat test eller vårt stora tarmtest Tarmkollen XL.

Visar alla 8 resultat

  • Binjuretest

    Binjuretest

    Kampanj 1498,00 kr
    Lägg i varukorg
  • Kortisoltest i saliv

    Kampanj 899,00 kr
    Lägg i varukorg
  • Läckande tarm test

    1399,00 kr
    Lägg i varukorg
  • Matintolerans Test 80 ämnen

    Kampanj 1599,00 kr
    Lägg i varukorg
  • Östrogen- och progesteron test

    999,00 kr
    Lägg i varukorg
  • Signalsubstanser Bas

    1999,00 kr
    Lägg i varukorg
  • Signalsubstanser Plus

    2999,00 kr
    Lägg i varukorg
  • Tarmkollen XL

    3499,00 kr
    Lägg i varukorg

Visar alla 8 resultat