Hälsostatus Bas

2999,00 kr

Hälsostatus Bas är ett test som analyserar flera markörer relaterade till kroppens mest vitala organ så som bukspottskörtel, hjärta-kärl, lever, njurar och sköldkörtel samt inflammation. Utöver det så analyseras även B-vitaminer (B12 och folat/folsyra), D-vitamin, E-vitamin, ferritin, koppar, selen och Q10.

Hälsostatus Bas lämpar sig till dig som vill få en översiktlig analys av kroppens hälsostatus utan att behöva besöka vårdcentralen. Hälsostatus Bas görs istället enkelt i hemmet med ett stick i fingret.

Görs hemifrån

Snabbt resultat

Resultatrapport på svenska

Handla tryggt

Psst… Köper du mer än 1 test, så får du rabatt på hela ordern. Köper du 3 test får du upp till 10% rabatt. Så passa på att få ut maximalt vid varje beställning. Rabatten dras automatiskt.

Artikelnr: E670D Kategorier: , ,
Mer information
Hur går testet till?
Omdöme / recensioner

Vilka markörer som analyseras

  • Kreatinin (njurar)
  • Urea (njurar)
  • Amylas (bukspottkörtel)
  • GGT (lever)
  • GOT (ASAT, lever)
  • GPT (ALAT, lever)
  • AP (ALP, lever)
  • Kolesterol (total)
  • Triglycerider
  • LDL-kolesterol
  • HDL-kolesterol
  • hs-CRP (inflammation)
  • TSH (sköldkörtel)
  • Vitamin B9 (folat/folsyra)
  • Vitamin B12 (kobalamin)
  • Vitamin D3 (25OH)
  • Vitamin E (d-alfa-tokoferol)
  • Q10 (ämnesomsättning)
  • Ferritin (lagrat järn)
  • Selen
  • Koppar

Hur går testet till?

Testet är ett blodtest som samlas in hemma via ett stick i fingret och därefter pressar du fram blod som du droppar i ett rör. Testet ska tas på fastande mage på morgonen. Provet skickas sedan till labb för analys och ditt svar får du digitalt så fort labbet analyserat ditt prov. Frakt till labbet är inkluderat i priset.

Vad är kreatinin?

Kreatinin är ett ämne som normalt bildas i muskulaturen och utsöndras via njurarna i urinen och används som en markör för att analysera njurarnas funktion. Kreatinin bildas när kroppen bryter ner musklernas energireserv (kreatinfosfat). Värdet kan variera från person till person eftersom värdet är relaterat till kroppens muskelmassa. Muskulösa personer kan ha något högre värden än andra utan att det betyder att njurfunktionen är nedsatt. Kreatininvärdet kan dessutom tillfälligt öka om du har ätit mycket kött, särskilt kokt kött, eller tar kreatintillskott.

Varför analyserar man kreatinin?

Liksom många andra ämnen så filtreras kreatinin från ditt blod i njurarna och utsöndras sedan via urinen. Om dina njurar är skadade och inte kan arbeta normalt, går mängden kreatinin i blodet går upp. Därför är kreatinin en markör som används för att analysera njurarnas funktion.

Ett kreatinin blodprov görs alltså för att se om njurarna fungerar normalt, samt hur bra njurarna fungerar hos personer som tar kosttillskott och mediciner som kan orsaka njurskador.

Vad är urea?

Urea är en kväverik restprodukt som bildas vid nedbrytningen av proteiner och aminosyror i levern. Efter att urea bildats i levern utsöndras det från kroppen genom njurarna och urinen.

Varför analyserar man urea?

Urea analyseras då man vill skapa sig en bild av kroppens omsättning av proteiner och aminosyror. Det kan också användas för att ge en bild av kroppens vätskebalans. Vanligast är dock att urea analyseras för att utvärdera kroppens njurfunktion. Vid nedsatt njurfunktion ansamlas urea i blodet när njurarna inte längre kan utsöndra det urea som bildas vid kroppens olika metabola processer.

Vad är amylas?

Amylas är ett enzym som produceras i matsmältningskanalens exokrina körtlar (spottkörtlar och bukspottkörteln/pankreas) men även i mindre mängder i en del andra organ. Amylas katalyserar spjälkningen av polysackarider så som stärkelse och glykogen. Totalaktiviteten av amylas i blodet härstammar normalt till ca hälften från spottkörteln (salivamylas) och till hälften från bukspottkörteln/pankreas.

Vad är GGT?

GGT är ett enzym som huvudsakligen finns i leverceller men även till viss del i bukspottkörteln och njurarna och spelar en nyckelroll i avgiftningen av alkohol och andra droger eller giftiga ämnen i levern.

Varför analyserar man GGT?

GGT mäts som en del av ett leverprov tillsammans med GOT/ASAT och GPT/ALAT för att se om det finns symptom som tyder på en leverstörning. Några symptom på leverskador inkluderar gulsot, illamående, kräkningar, buksmärta, klåda och trötthet.

GGT kan användas med andra markörer för att förutse fettleversjukdomar. Detta är ett tillstånd där fett lagras i levern på grund av en ohälsosam kost och livsstil. Detta kan så småningom leda till levercirros om den förblir okontrollerad. Det är också en indikator på leverskador på grund av överkonsumtion av alkohol. GGT-nivåer brukar ta upp emot en månad för att normaliseras efter att alkoholkonsumtion upphör.

Vad är GOT/ASAT?

GOT/ASAT (aspartataminotransferas) är ett enzym som finns normalt i bukspottkörteln, hjärta, lever, njurar, muskler och röda blodkroppar. Nivån av GOT/ASAT i blodet är under normala omständigheter låg. När kroppsvävnad eller ett organ som hjärta eller lever är sjuka eller skadade släpps ytterligare GOT/ASAT ut i blodomloppet.

Mängden GOT/ASAT i blodet är direkt relaterad till omfattningen av vävnadsskada. Efter allvarliga skador stiger GOT/ASAT-nivåerna i 6 till 10 timmar och förblir förhöjda under cirka 4 dagar. GOT/ASAT-testet görs vanligtvis samtidigt som ett test för alaninaminotransferas (ASAT/GPT). Förhållandet mellan ASAT/GPT och ALAT/GOT kan hjälpa till att avgöra om levern eller något annat organ har skadats samt huruvida alkoholkonsumtion har varit en orsak till leverskadan.

Varför analyserar man GOT/ASAT?

GOT/ASAT-testet görs för att kontrollera leverns tillstånd och om den skadats. Med hjälp att testet är det möjligt att identifiera leversjukdomar, speciellt hepatit och cirros. Leversjukdomar kan ge symptom som smärta i övre delen av buken, illamående, kräkningar och ibland gulsot i allvarligare fall. Testet kan också göras för att kontrollera om behandling av leversjukdom är framgångsrik. Andra syften kan vara att ta reda på om gulsot orsakades av en blodsjukdom eller leversjukdom, eller hålla koll på effekterna av kolesterolsänkande läkemedel och andra läkemedel som kan skada levern.

Vad är GPT/ALAT?

GPT/ALAT (aspartataminotransferas) är ett enzym som finns normalt i bukspottkörteln, hjärta, lever, njurar, muskler och röda blodkroppar. Ett prov på GPT/ALAT mäter mängden av detta enzym i blodet. GPT/ALAT finns främst i leverceller och i liten mängd i blodet.

Till skillnad från GOT/ASAT så finns GPT/ALAT bara i cytoplasman hos leverceller, så därför kan värdet blir lägre vid leverskada än vid provtagning av ASAT. Virushepatit orsakar mycket höga GPT/ALAT-värden. Mängden GPT/ALAT i blodet halveras på cirka 36 timmar. Ett GPT/ALAT-test görs vanligtvis samtidigt som ett test för GOT/ASAT. Förhållandet mellan ASAT/GPT och ALAT/GOT kan hjälpa till att avgöra om levern eller något annat organ har skadats samt huruvida alkoholkonsumtion har varit en orsak till leverskadan.

Varför analyserar man GPT/ALAT?

GPT/ALAT-testet görs för att kontrollera leverns tillstånd och om den skadats. Med hjälp att testet är det möjligt att identifiera leversjukdomar, speciellt hepatit och cirros orsakad av alkohol, droger eller virus. Leversjukdomar kan ge symptom som smärta i övre delen av buken, illamående, kräkningar och ibland gulsot i allvarligare fall. Andra syften kan vara att ta reda på om gulsot orsakades av en blodsjukdom eller leversjukdom, eller hålla koll på effekterna av kolesterolsänkande läkemedel och andra läkemedel som kan skada levern.

Vad är AP/ALP?

AP/ALP, eller alkaliskt fosfatas som förkortningen står för, är ett enzym som finns i hela kroppen men i extra stor mängd i lever och i skelett.

Varför analyserar man AP/ALP?

Eftersom AP/ALP främst är förekommande i levern och i skelettet kontrolleras det framförallt vid misstanke om sjukdom i dessa vävnader. AP/ALP-värdet bör alltid bedömas tillsammans med andra levermarkörer.

Vad är kolesterol?

Kolesterol är en lipid (ett fettliknande ämne) som förekommer naturligt i kroppen. Kroppen använder kolesterol för att bygga celler och producera hormoner. Ett kolesteroltest mäter mängden totalt kolesterol i blodet. Kolesterol färdas i blodet knutet till ett protein. Detta kolesterol-protein-paket kallas ett lipoprotein.

Varför analyserar man kolesterol?

Alltför mycket kolesterol i blodet kan leda till avlagringar i blodådrorna (“åderförkalkning”) vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Ett kolesteroltest kan upptäcka dessa risker och göra det möjligt att vidta åtgärder i förebyggande syfte. Oftast är det en dåligt kosthållning som bidrar till ohälsosamma kolesterolnivåer.

Vad är triglycerider?

Triglycerider är en sorts fett som tillsammans med kolesterol utgör kroppens huvudsakliga typer av fett. Triglycerider använder kroppen som energikälla, medan kolesterol behövs för att bygga celler och bilda hormoner. Triglycerider får vi i oss huvudsakligen via kosten, medan kolesterol finns i kosten men mestadels bildas av kroppen själv. Mängden kolesterol som kroppen bildar beror till viss del på vilken typ av fett som vi äter i kombination med genetiska faktorer som påverkar kolesterolsyntesen. Därutöver påverkas även kroppens kolesterolnivåer och triglycerider av olika hormoner.

Kolesterol- och triglyceridtester mäter den totala mängden fetter (kolesterol och triglycerider) i blodet. Kolesterol transporteras i blodet bundet till ett protein. Detta kolesterol-protein-paket kallas ett lipoprotein. Med hjälp av lipoproteinanalys är det möjligt att se halten i blodet av totalt kolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider.

Varför analyserar man trigycerider?

Ett högt triglyceridvärde tillsammans med ett högt värde på LDL-kolesterol kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom i jämförelse med att bara ha ett högt LDL-kolesterol.

Vad är LDL-kolesterol?

Förkortningen LDL står för “low-density lipoprotein”, det vill säga lipoprotein med låg densitet (tjocklek). LDL-kolesterol transporterar fett och en liten del protein från levern till andra delar av kroppen.

Varför analyserar man LDL-kolesterol?

En normal halt av LDL-kolesterol i blodet är nyttigt eftersom kolesterol då transporteras ut till kroppsdelar som behöver detta. Men LDL-kolesterol kallas ibland ”dåligt kolesterol” eftersom en förhöjd nivå i blodet kan innebära ökad risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdomar.

Vad innebär ett högt LDL-kolesterolvärde?

Höga LDL-nivåer ses vid primär och sekundär hyperkolesterolemi. Primär hyperkolesterolemi beror på genetiska faktorer varav den vanligaste formen är familjär hyperkolesterolemi (FH). Sekundär hyperkolesterolemi ses bl.a. vid underaktiv sköldkörtel (hypotyreos), nefrotiskt syndrom, obstruktiva leversjukdomar och diabetes.

Vad är HDL-kolesterol?

Förkortningen HDL står för “high-density lipoprotein”, det vill säga lipoprotein med hög densitet (tjocklek), och är en av de klasser av lipoproteiner som bär kolesterol i blodet. HDL består huvudsakligen av protein med en liten mängd av kolesterol. HDL-kolesterol anses vara godartat eftersom det tar bort överskott av kolesterol från vävnader och bär det till levern för förbränning. Därför kallas ofta HDL-kolesterol för det “goda” kolesterolet men det är inte riktigt så enkelt i verkligheten.

Höga nivåer av kolesterol har visat sig vara förknippade med utveckling av ateroskleros (“åderförkalkning”) och hjärt-kärlsjukdomar. När kolesterolnivåer i blodet ökar (alltså att tillräckligt inte avlägsnas genom HDL) så kan det lagras på väggarna i blodkärlen. Dessa avlagringar, även känt som plack, kan bygga upp och orsaka kärlväggarna att bli stela, och kan så småningom begränsa öppningarna i blodkärl, vilket bromsar flödet av blod.

En högre grad av blod HDL kan minska risken att utveckla plack genom att avlägsna kolesterol från blodet och därmed minska risken för hjärtinfarkt eller stroke.

Varför analyserar man HDL-kolesterol?

HDL-kolesterol analyseras oftast tillsammans med andra lipidanalyser inklusive total kolesterol, LDL-kolesterol och triglycerider som en del av en lipidprofil under en hälsokontroll. Detta görs för att hitta ohälsosamma nivåer av lipider och för att fastställa risken att utveckla hjärt-kärlsjukdomar.

HDL-kolesterol bör följas regelbundet om tidigare testresultat har visat en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, om en individ har haft en hjärtattack, eller om någon genomgår behandling för högt kolesterol. Några riskfaktorer för dåliga kolesterolvärden inkluderar:

  • Rökning
  • Ålder (män 45 år eller äldre eller kvinnor 55 år eller äldre)
  • Hypertoni (blodtryck av 140/90 eller högre eller tar medicin för högt blodtryck)
  • Familjehistoria av för tidig hjärtsjukdom (hjärtsjukdom hos en nära anhörig)
  • Existerande hjärtsjukdom eller tidigare hjärtattack
  • Diabetes

HDL-nivåerna kan även undersökas med jämna mellanrum för att utvärdera effekten av kost- och livsstilsförändringar med syfte att öka ens HDL-nivåer.

Vad är hs-CRP?

Vanligt CRP (ofta kallat för “snabbsänkan”) är mest känt som ett infektionsprov, men spelar även en roll i riskvärderingen för risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. CRP är en förkortning för C-reaktivt protein, som är ett protein som bildas i och frisätts från levern i samband med infektion (framförallt bakteriella infektioner), inflammation eller efter olika typer av trauma såsom ett kirurgiskt ingrepp. Vanligt CRP mäter de höga CRP-nivåer som uppkommer i samband med infektionssjukdom eller vävnadsskada, medan ett högkänsligt CRP (hs-CRP) mäter den kroniska låggradiga inflammation som kan finnas i kroppen hos i övrigt friska individer.

Varför analyserar man hs-CRP?

Den senaste forskningen har visat att en kronisk låggradig inflammation i kroppen kan vara en riskfaktor för i hjärt-kärlsjukdomar så som hjärtinfarkt och stroke. Hjärt-kärlsjukdomar uppkommer oftast på grund av plackbildning i kroppens stora blodkärl, så kallad åderförkalkning. Trots namnet handlar åderförkalkning inte om inlagring av kalk i våra blodkärl, utan om inlagring av kolesterol och ansamling av aktiverade immunceller. Denna process både orsakas och förvärras av en kronisk låggradig inflammation i kroppen, vilket kan mätas genom högkänsligt CRP i blodet.

Vad är TSH?

TSH står för tyreoideastimulerande hormon och är ett hormon som frisätts från hypofysen via signaler från hypotalamus i hjärnan. Mängden TSH i blodet beror på hur väl sköldkörteln fungerar och regleras via en återkopplingsmekanism som talar om för hjärnan att kroppens sköldkörtelnivåer är tillräckliga, vilket bibehåller TSH inom normalintervallet.

Eventuella problem med denna återkopplingsmekanism orsakar en rubbning i sköldkörtelns funktion vilket kan utläsas med hjälp av ett TSH-test. Om det inte finns tillräckligt med sköldkörtelhormoner i blodet stimuleras hypofysen att utsöndra TSH som i sin tur stimulerar sköldkörteln att bilda och frisätta mer sköldkörtelhormoner i form av T4 och T3 i blodet. Om sköldkörteln inte svarar på TSH-signalen kommer TSH-värdet att stiga.

Sköldkörteln är ett fjärilsformat organ som sluter sig kring luftstrupen på halsens framsida, alldeles under struphuvudet. Den producerar sköldkörtelhormon, som är nyckeln till regleringen av kroppens ämnesomsättning. Funktionsrubbningar i sköldkörteln, i form av en under- eller överaktiv sköldkörtel, drabbar 2-4% av befolkningen och är 10 gånger vanligare hos kvinnor jämfört med män.

Varför analyserar man TSH?

Ett TSH-test mäter mängden av tyreoideastimulerande hormon i blodet. Det finns flera skäl till varför man vill analysera sina TSH-nivåer. Den främsta anledningen är för att undersöka om sköldkörteln fungerar som den ska. Analys av fritt T4 och T3 tillsammans med TSH ger en bild av kroppens sköldkörtelfunktion och används för att upptäcka eventuell hypotyreos (underfunktion av sköldkörteln) eller hypertyreos (överfunktion av sköldkörteln). Vid fastställd hyper- eller hypotyreos kan ett TSH-test hjälpa till att bedöma om problemet beror på sköldkörteln eller hypofysen.

TSH är också en känslig markör för att följa behandlingseffekten av sköldkörtelhormonsubstitution (t.ex. Levaxin eller Euthyrox). Ett TSH-test rekommenderas med jämna mellanrum när en individ behandlas för en sköldkörtelsjukdom varav 6-8 veckor är ett lämpligt intervall. För de som är intresserade av ett mer omfattande sköldkörteltest inklusive antikroppar erbjuder vi även det här.

Vad är folat/folsyra?

Folat eller folsyra (syntetiskt folat) även känt som vitamin B9 är en viktig faktor för tillväxt och är en förutsättning för bildande av röda blodkroppar och för normal celldelning.

Varför analyserar man folat/folsyra?

Folat/folsyra analyseras för att utröna en eventuell folatbrist. De vanligaste orsakerna till folatbrist är följande:

  • Celiaki – dominerande orsak, ofta med samtidig B12- och järnbrist
  • Graviditet – ökat behov
  • Hemolytisk anemi – ökat behov
  • Njursvikt

Vad är vitamin B12?

Vitamin B12, som även kallas kobalamin, är 1 av 8 B-vitaminer. Alla B-vitaminer hjälper kroppen att omvandla maten som vi äter till energi. B-vitaminer behövs också för frisk hud, hår, ögon och normal leverfunktion. De hjälper dessutom nervsystemet att fungera normalt.

Varför behöver vi vitamin B12?

Vitamin B12 är ett särskilt viktigt vitamin för att behålla friska nervceller och det hjälper till med produktionen av DNA och RNA. Vitamin B12 har ett nära samarbete med vitamin B9, även kallat folat eller folsyra (en syntetisk form av folat), för att skapa röda blodkroppar och bibehålla ett normalt blodvärde.

Kopplingen mellan vitamin B12 och folat

Vitamin B12 och folat arbetar tillsammans för att producera S-adenosylmetionin (SAMe). SAMe är kroppen universella metyldonator och spelar en roll i immunsystemet, underhåller cellmembranen och hjälper till att producera och bryta ned kemikalier i hjärnan, så som dopamin, serotonin och melatonin. Att ha brist på antingen vitamin B12 och/eller folat kan minska nivåerna av SAMe i kroppen.

Vitamin B12 , B6 och B9 (folat) samverkar även för att bibehålla homocystein inom normalintervallet. Höga nivåer av homocystein är förknippade med hjärt-kärlsjukdom. Men vetenskapen har inte helt kunnat utröna om homocystein är en orsak till hjärt-kärlsjukdom eller bara en markör som indikerar att någon kan ha hjärt-kärlsjukdom. Mer forskning krävs för att fastställa detta.

Vilka symptom kan B12-brist ge upphov till?

Det är ovanligt för ungdomar att ha brist på vitamin B12, men det är inte ovanligt att äldre personer har brister. Det kan bero på att de har mindre magsyra som kroppen behöver för att absorbera B12. Låga nivåer av B12 kan orsaka en rad olika symptom inklusive:

  • Trötthet
  • Andnöd
  • Diarré
  • Nervositet
  • Domningar
  • Stickande känsla i fingrar och tår
  • Svår brist på B12 orsakar nervskador

Vilka riskgrupper finns för B12-brist?

De människor som löper störst risk för B12-brist inkluderar:

  • Veganer och vegetarianer som inte äter mejeriprodukter eller ägg, eftersom vitamin B12 endast förekommer i animaliska produkter, förutom spårmängder på otvättade grönsaker och andra vegetabilier som inte går att förlita sig på som säkra källor
  • Personer med problem att ta upp näringsämnen på grund av Crohns sjukdom, bukspottkörtelsjukdom, viktminsknings kirurgi eller vissa mediciner
  • Personer med ätstörningar
  • Personer med HIV
  • Personer med diabetes

Folat/folsyra kan dölja B12-brist

Folat/folsyra (vitamin B9), särskilt när det tas i höga doser, kan maskera symptomen vid en brist på vitamin B12. Faran med detta är att utan symptom så kan man gå runt med en B12-brist och inte veta om det, och kan därmed riskera att utveckla allvarligare konsekvenser, t.ex. nervskador som är irreversibla.

Vad är D-vitamin?

D-vitamin är, till skillnad från vad namnet antyder, ett steroidhormon. D-vitamin har en stor påverkan på vår hälsa eftersom det påverkar hundratals gener i de flesta av kroppens celler. D-vitamin påverkar kroppens förmåga att ta upp fosfor och kalcium som är nödvändiga ämnen för en normal benstomme och normala tänder. D-vitamin spelar också en viktig roll för immunsystemets normala funktion.

När vi vistas utomhus på sommaren så bygger vi upp ett lager av D-vitamin som kroppen sedan förbrukar under den mörka delen av året. Kroppen lagrar sedan D-vitamin i cirka tre månader (personlig variation förekommer) så det är inte förrän tre månader efter de soliga månaderna som vi känner av låga D-vitaminnivåer.

Varför analyserar man D-vitamin?

D-vitamin är en viktig beståndsdel i kroppens ämnesomsättning och brist på D-vitamin har en roll i många sjukdomar. Risken för såväl infektionssjukdomar som vinter- och vårdepressioner, multipel skleros, cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, benskörhet, generell värk och övervikt kan öka vid D-vitaminbrist.

Hur bildas D-vitamin?

När vi är ute i solen och exponeras för UV-strålning producerar kroppen D-vitamin via kolesterol i huden som sedan skickas till lever och njurar där det ombildas till en aktiv form.

På sommaren behöver du inte vara ute långa stunder för att din kropp ska bilda tillräckligt med D-vitamin. För en person med ljus hy räcker det med cirka 15-20 minuters solexponering i t-shirt. Mörkhyade och äldre personer har en sämre förmåga att bilda D-vitamin via solen vilket gör att dessa kan behöva vistas i solen längre tid för att bilda tillräckligt med D-vitamin.

På vintern är solen i Sverige alltför svag för att produktionen av D-vitamin ska stimuleras. Av den anledningen behöver de flesta D-vitamintillskott under höst- och vinterhalvåret.

Hur får man D-vitaminbrist?

D-vitaminbrist uppstår främst på grund av nedsatt omvandling av D-vitamin i huden och det är vanligt att värdena kan ligga under eller i nederkant av referensintervallet under vinterhalvåret eftersom solens strålar då inte är tillräckligt starka för att kroppen ska kunna bilda D-vitamin. D-vitaminbrist kan också orsakas av nedsatt bisköldskörtelfunktion (hypoparathyreoidism) men detta är en ovanligt sjukdom.

Vilken nivå av D-vitamin bör man ha?

Kroppens nivå av D-vitamin varierar naturligt under året. Under vinterhalvåret är UV-strålningen för svag för att kroppen ska kunna producera D-vitamin. D-vitamin lagras i kroppen så har du fått tillräckligt med soljus under sommarhalvåret så använder din kropp det D-vitamin som finns tillgängligt. Har du mindre lagrat från sommaren så ökar risken för att din D-vitaminnivå sjunker till en bristfällig nivå redan under hösten. Har du mer lagrat så klarar du dig längre.

  • <25 nmol/L brist
  • 25-50 nmol/L insufficiens
  • >50 nmol/L sufficiens
  • >100-125 nmol/L optimal nivå
  • >150 nmol/L ökar risken för njursten
  • >250 nmol/L potentiellt toxisk

Kan man överdosera D-vitamin?

Stora mängder (över 250 nmol/L) D-vitamin är giftigt och kan leda till att du får för höga nivåer av kalcium i blodet, kalciuminlagring i njurarna och njursvikt. Det är inte möjligt att överdosera D-vitamin enbart via kosten, men om man tar kosttillskott som innehåller stora mängder D-vitamin går det att överdosera.

Vad innebär ett högt D-vitaminvärde?

Höga D-vitaminnivåer ses vid hyperparathyreoidism (ovanligt), vid stort intag av D-vitamin (främst via kosttillskott), sarkoidos och andra granulomatösa sjukdomar med ökad kalciumkoncentration och i vissa fall vid graviditet. Detta kan leda till hyperkalcemi och metastatisk förkalkning i mjukdelar. Halveringstiden för D-vitamin anses vara 2-3 veckor, medan den terminala halveringstiden är betydligt länge.

Vad är E-vitamin?

E-vitamin är en fettlöslig vitamin som förekommer i flera olika former varav alfa-tokoferol är den vanligaste formen. Den primära rollen för E-vitamin i kroppen är att verka som en antioxidant för att skydda kroppens celler från fria radikaler som orsakar oxidativ stress. E-vitamin spelar också en roll immunsystemet och kan förhindra blodproppar.

Varför analyserar man E-vitamin?

E-vitamin spelar en viktig roll som en antioxidant i kroppen och bidrar även till normal immunfunktion.

Vad är Q10?

Koenzym Q10 är ett koenzym och en antioxidant som produceras naturligt i kroppen och bidrar till cellernas energiomsättning. Kroppens Q10-nivåer sjunker vid stigande ålder och personer över 50 har i regel lägre Q10-nivåer.

Varför analyserar man Q10?

Q10 spelar en viktig roll i cellernas energiomsättning och höga/normala nivåer är förknippat med hälsosamt åldrande.

Vad är ferritin?

Ferritin är ett protein i kroppen som binder järn. Det mesta av det järn som lagras i kroppen är bundet till ferritin. Mängden ferritin i blodet visar hur mycket järn som lagras i kroppen, och ferritinvärden stiger med ökad ålder. Ferritin kallas därför ofta för kroppens järndepå.

Ferritin återfinns främst i lever, mjälte, skelettmuskulatur och benmärgen. Endast en liten del ferritin cirkulerar i blodet. Genom att testa ditt ferritinvärde får du en bättre bild av din järnnivå än om du endast testar järn.

Varför ska man analysera ferritin?

Ferritin är en markör som avspeglar tillgången på järn i kroppen. Järn är inte bara en av hemoglobinets beståndsdelar som är nödvändig för att transportera syre till alla delar av kroppen, utan även en nödvändig del av kroppens ämnesomsättning. Därför kan det vara skadligt att ha alltför höga eller låga järnnivåer.

Symptom vid höga eller låga ferritinnivåer

Vid höga nivåer kan man få följande symptom:

  • trötthet
  • ledbesvär
  • leverproblem

Vid låga nivåer kan man få följande symptom:

  • trötthet
  • blekhet
  • huvudvärk
  • andnöd vid ansträngning

Selen

Selen är en viktig antioxidant och skyddar kroppen från oxideringsreaktioner, vilka kan förstöra celler och påskynda åldrandet. Selen är även viktigt för immunförsvaret och skyddar mot vissa tungmetaller såsom kvicksilver och arsenik. Dock är selen toxiskt vid för högt intag.

Symtom vid selenbrist:

  • Ökad risk för cancer, hjärt/kärlsjukdomar och tungmetallsförgiftning
  • Växtvärk hos barn
  • Infertilitet

Symtom vid höga nivåer selen:

  • Påverkar mag/tarmkanalen
  • Försämrad tillväxt hår och naglar

Koppar

Koppar behövs bland annat för hjärt/kärlsystemet, benstommen, hjärnan, nerverna, bindväven och sköldkörteln. Koppar behövs också för att bilda superoxid-dismutas (SOD) som är ett kraftfullt antiinflammatoriskt enzym. Koppar och zink samarbetar ofta. Förhöjda nivåer koppar kopplas ofta samman med förhöjda nivåer östrogen.

Symtom vid kopparbrist:

  • Anemi
  • Skelettbesvär
  • Degenerering av nervsystemet
  • Störd hjärnfunktion

Symtom vid höga nivåer koppar:

  • Nedstämdhet, depression, inlärningssvårigheter
  • PMS, humörsvängningar
  • Försämrat immunförsvar

Hur går testet till?

Alla våra tester inklusive våra avföringsprov samlas in hemifrån. Allt du behöver för att samla in provet får du hem i test-kitet.

Ditt prov skickas sedan till vårt labb för analys och ditt svar får du digitalt så fort labbet analyserat ditt prov.

1. Genomför ett köp på webbsidan Klicka hem ditt test på webbsidan och betala med Swish eller kort (Visa, AMEX eller Mastercard). Enkelt och säkert.

2. Ett test-kit skickas till adressen du anger vid beställning Efter en beställning skickar vi hem ett test-kit med instruktioner. Där följer även med ett frankerat kuvert som postas till oss, företrädesvis måndag eller tisdag.

3. Genomför testet enligt instruktioner inuti test-kit samt på webben Supporten besvarar alla möjliga frågor, före och efter inskick och resultat.

4. Skicka in test-kitet och invänta resultat-svar Skicka in ditt test-kit till vårt ISO certifierade labb. Du har normalt svar inom 15 arbetsdagar efter att vårt labb mottagit ditt prov.

För mer utförliga instruktioner se här under kategorin ”Avföring”.

Recensioner

Det finns inga produktrecensioner än.

Bli först med att recensera ”Hälsostatus Bas”

Din e-postadress kommer inte publiceras.