D-dimer är ett proteinfragment som finns i blodet efter att en blodpropp brutits ned. Ett D-dimer-prov mäter alltså koncentrationen av detta protein i blodet och kan vid höga värden indikera på trombos (blodpropp). En hög halt av d-dimer är ingen garanti för trombosrubbning, men ett negativt test kan helt utesluta det.

Testet används alltså primärt för att utesluta ifall en person haft en blodpropp eller inte, detta då höga värden av d-dimer kan bero på andra orsaker också. Till exempel intravas koagulation, vilket är när blodets koagulationssystem är onormalt aktiverat så att blodproppar kan uppstå på ett flertal platser i blodomloppet.

D-dimer förhöjt värde och koppling till covid

D-dimer test har fått mer uppmärksamhet de senaste åren. Det beror främst på COVID-19 och mer direkt på hur testet kan användas för att uppskatta en smittad persons förmåga att klara sig igenom COVID-19. Personer som är inlagda på sjukhus för COVID-19 och som får en ökning av proteinfragmentet på 400 % enligt d-dimer provet, har visat sig ha mycket små chanser att överleva sjukdomen.

När ett d-dimer test används i COVID-19-sammanhang handlar det alltså om att skapa en prognos för hur väl en patient kommer klara sjukdomen och därmed för hur eventuell behandling kommer att läggas upp.

D-dimer tolkning av test för DVT – Wells Score

D-dimer testets resultat tolkas enligt olika scheman beroende på vad man testar för. Det kanske vanligaste är Wells score, ibland kallat Wells kriterier på svenska. Det är ett vanligt system för att diagnostisera ”djup ventrombos (DVT), vilket är när det bildas en blodpropp i de djupa venerna. Det är oftast i ett ben, men kan också vara i en arm, axeln eller i bäckenet.

Resultatet från d-dimer testet läggs ihop med ett antal andra faktorer genom ett poängsystem, till exempel om personen är svullen, har cancer, känner smärta i vensystemet och liknande. Själva d-dimer delen av diagnosen visar om personen definitivt inte behöver remiss till ultraljud. Ligger värdet över ett visst värde skickas man till ultraljud och annars kan man utesluta att det är just DVT som är boven i dramat och det går således att frångå många onödiga steg i undersökningsprocessen av en persons sjukdomsförlopp (vilket kan vara både kan vara dyra och tidskrävande).

Gravida och d-dimer – VTE och LE

Det är inte ovanligt att d-dimerkoncentrationen ökar under graviditeten, men det är inte nödvändigtvis ett tecken på tromboembolism (VTE). Det är 3 – 10 gånger så stor risk för gravida kvinnor att drabbas av VTE än för icke-gravida, men det rör sig fortfarande om någon enstaka promille av alla kvinnor.

En desto mer allvarlig sjukdom är Lungemboli (LE). I västvärlden säger forskningen att runt 25% av mortaliteten bland gravida är direkt kopplad till LE (dvs. blodpropp i en eller båda lungorna), vilket också är något som kan testas med hjälp av d-dimer test. Återigen, så kan inte testet i sig visa på ifall du har en specifik sjukdom eller inte, men ett negativt test kan utan tvivel visa att du inte har det.

Om du vill testa d-dimer kan du göra det här.