Beställningar innan kl 14 skickas samma dag
Välj en sida

Allt om sköldkörteln och dess sjukdomar

Allt om sköldkörteln och dess sjukdomar

Sköldkörteln är en tvådelad endokrin (eller tredelad för runt 15 % av befolkningen) körtel som påverkar i princip hela vår kropp. Dess primära syfte är att producera sköldkörtelhormoner (tyroideahormoner) och de flesta sjukdomar och problem som uppstår beror direkt på en försämrad eller överdriven produktion av dessa hormoner.

Sjukdomstillstånd kan också förstora sköldkörteln, vilket inte är farligt i sig, men det kan påverka andning och sväljning av mat om den trycker för hårt. Förstorad sköldkörtel (struma) kan också vara ett tecken på att något är fel.

Sköldkörtelns funktion

Sköldkörteln, latinska namnet glandula thyroidea, är en körtel som producerar hormoner. Den finns strax under struphuvudet i halsen och längs sidorna på luftstrupen. Kroppens ämnesomsättning är starkt beroende av att sköldkörteln fungerar optimalt, så även kalciumomsättning och reglering av kroppstemperatur.

Sköldkörteln består av två lober på vardera sida av luftstrupen. De förenas genom en vävnadsbro som kallas isthmus, som är ett grekiskt namn för en förbindelse som länkar två stora landmassor. Det är hypofysen i hjärnan som styr sköldkörtelns produktion av ämnesomsättningshormoner.

Sköldkörteln och jod

Jod är absolut nödvändigt för en välfungerande sköldkörtel. Utan jod ökar risken för bland annat struma markant. Struma var ett så pass stort problem i Sverige (och är i dag fortfarande ett stort problem i många länder) att man började tillsätta jod i vanligt salt i mitten 1930-talet. Joderat salt sägs vara den absolut största anledningen till att antal strumafall har minskat enormt under 1900-talet.

Jodbrist kan dock fortfarande vara ett verkligt problem för vissa. Framför allt veganer och vegetarianer har svårt att få i sig jod, eftersom det i princip bara är animaliska produkter som innehåller ämnet. De som inte vill äta animaliskt behöver i de flesta fall ta jodtillskott.

Klicka här för att läsa mer om sambandet mellan sköldkörteln och jod.

Hypertyreos – överproduktion av sköldkörtelhormon

När sköldkörteln producerar mer hormon än vad kroppen behöver inträffar det som kallas hypertyreos. Detta kan yttra sig i olika symtom och kan orsakas av tre olika sjukdomar.

Vid toxiskt adenom har det bildats en knöl i sköldkörteln som producerar fler hormon. Det kan också bildas fler än en knöl – denna sjukdom kallas knölstruma. Den tredje är Graves sjukdom som innebär att immunförsvaret sätts i gång, vilket leder till överproduktion av sköldkörtelhormon.

När hypertyreos inträffar påverkar det hela kroppen. Ämnesomsättningen ökar, energiförbränningen ökar och i princip alla organ går på högvarv. Adrenalinnivån ökar också, vilket kan leda till stress och högt blodtryck. Om det inte var nog har det också påverkan på hjärnan. Vi blir mer lättretliga, får svårare att sova och kan känna ångest och/eller generell nedstämdhet.

Hypertyreos – symtom och behandling

Hypertyreos kan yttra sig i flera olika symtom. Symtomen varierar dock inte beroende på vilken av de tre sjukdomarna det gäller – oavsett vilken form av hypertyreos som uppstår, är symtomen desamma. Ett undantag är för Graves sjukdom, då du utöver övriga symtom också kan känna sveda och irritation i ögonen. Några vanliga symtom vid hypertyreos är:

  • Hög puls och hjärtklappning
  • Skakiga händer
  • Känns svag i musklerna
  • Sömnproblem och trötthet både mental och fysiskt
  • Svettningar och värmevallningar
  • Viktnedgång
  • Hudproblem
  • Lösare avföring / diarré
  • Oregelbundna toalettbesök
  • Håravfall

Symtomen ökar gradvis, ofta under flera månader, vilket kan göra det svårt att upptäcka. Det är alltså inte ovanligt att man helt enkelt vänjer sig vid symtomen och ser det som normalläge. Sköldkörteln kan normalt inte ”kännas” med händerna. Vid hypertyreos förstoras ibland sköldkörteln så att man kan känna den, samtidigt som man känner att det trycker mot halsen.

Det finns flera sätt att behandla hypertyreos. Normalt delar man upp behandlingen i två delar: en för att bota själva överproduktionen av hormon, och en för att lindra symtomen.

Hypotyreos – brist på sköldkörtelhormon

Hypotyreos är motsatsen till hypertyreos – här är det alltså en för låg produktion av sköldkörtelhormon som är problemet, vilket kan yttra sig i helt andra symtom. Sköldkörteln kan både minska och öka i volym vid hypotyreos. Orsaken varför hormonproduktionen minskar kan grunda sig i flera orsaker.

Den vanligaste orsaken till at hypotyreos uppstår är en kronisk inflammation i sköldkörteln. Inflammationen uppstår för att immunförsvaret attackerar sköldkörteln – det är inte helt fastställt varför detta inträffar.

Läkemedel med amiodaron har bevisats att i vissa fall påverka hormonproduktionen – både positivt och negativt. Klimakteriet och graviditet innebär stora hormonförändringar på många plan – så även på sköldkörtelhormon. Normalt återställs sköldkörteln till normal hormonproduktion vid sådana tillfällen.

Tidigare behandling mot hypertyreos kan i vissa fall leda till att överproduktionen leder till underproduktion – balansen återställs alltså aldrig.

Hypotyreos – symtom och behandling

Även här är det inte ovanligt att symtomen uppstår gradvis och dessutom kan likna andra sjukdomssymtom. Vid början av hypotyreos kan man uppleva följande:

  • Koncentrationssvårigheter
  • Utmattning och trötthet
  • Nedstämdhet
  • Fryser lättare

Ovanstående symtom kan förvärras efter tid, men nya kan också uppstå. Det kan vara viktnedgång, smärta i muskler och leder, lägre puls, förstoppning, håravfall, svårigheter att bli gravid och minnesluckor.

För att förebygga hypotyreos rekommenderas det att man håller sin jodnivå i schack. Det är enkelt att testa sin jodkoncentration hemifrån med ett enkelt hemmatest.

Själva behandlingen består nästan alltid annars av läkemedel. I de flesta fall krävs det medicin livet ut, men det kan också reda ut sig själv efter ett år eller två.

Struma – förstorad sköldkörtel

Struma innebär att sköldkörteln förstoras. Ibland växer den sig så stor att man tydligt kan se den runt halsen, i vissa fall får du svårare att andas och svälja. Den kan också kännas knölig när man tar på den.

Att sköldkörteln förstoras är tecken på att något är fel – men tyvärr kan felet vara varandras motsatser. Hormonproduktionen kan nämligen påverkas åt båda håll. Struma kan alltså leda till både hypertyreos och hypotyreos.

I övrigt innebär inte struma några specifika symtom som inte direkt relaterar till hormonproduktionen eller att sköldkörteln trycker mot halsen. Det kan alltså vara så att du har struma utan att märka av något alls. I dessa fall behövs ingen behandling. Kom dock ihåg att sköldkörteln kan växa långsamt över tid och att problem kan uppstå senare.

Sköldkörtelcancer

Cancer i sköldkörteln kan påverka alla människor, men är vanligast hos vuxna kvinnor. Normalt visar sig cancern i form av en knöl på körtelns utsida. Knölen som uppstår kan dock bero på helt andra orsaker – som sjukdomarna vi beskrivit ovan. Det kan också vara totalt ofarligt.

Symtom på sköldkörtelcancer är:

  • Svårigheter att svälja och andas
  • Tryck mot halsen
  • Hes röst

Att man får hesare röst beror oftast på att knölen sitter längre in.

Det finns fyra olika typer av sköldkörtelcancer, där den absolut vanligaste är så kallad papillär sköldkörtelcancer. Mer än 75 % av alla fall är papillär cancer.

GetTested - Vi kan hälsa

Ställ gärna frågor om allergier, intoleranser, korsallergier, magbesvär såsom IBS eller annat du undrar över. Du kan kontakta oss här, eller genom att skriva en kommentar nedan.

    0 kommentarer

    Skicka en kommentar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *